Så har vi fått oss ett nytt år. Hoppas ni har haft en lagom seg och skön nyårsdag, kanske en liten promenad i snön och solskenet.
Själv har jag faktiskt suttit och grupparbetat stora delar av dagen och kvällen, och.. Ni vet hur det kan vara, ju mer man gräver sig nedåt i ett ämne, desto värre blir det. Det börjar med spridda fniss och himlande ögon, över bestörta utrop och ansiktet i skämskudden... Till att man upptäcker att man sitter med något fullkomligt hårresande på skärmen.
Det är såhär, förstår ni... Ni har säkert hört talas om Lundborg och hans rasbiologiska institut i Uppsala nån gång nittonhundrafrösihop, och att inom mentalvården tvångssteriliserades personer som man av olika anledningar ansåg inte skulle få fortplanta sig - för samhällets bästa, naturligtvis. Dessa personer - psykiskt sjuka, zigenare, förmodat obotliga småkriminella, för att inte tala om vissa kvinnor som ansågs ha ett för aktivt sexliv - har i de flesta fall fått officiella ursäkter från staten, och någon form av skadestånd.
Det jag upptäckte ikväll - under ett rotande bland remissyttranden till statliga utredningar - var att lagen om tvångssterilisering från 1944 fortfarande tycks gälla. Vi har fortfarande en lag som tillåter tvångsterilisering i Sverige!
Så här illa ser det faktiskt ut, och Dr Lundborg känns inte långt borta alls..
Lag (1944:133) om kastrering
1 § Kan någon med skäl antagas komma att på grund av sin könsdrift begå brott som medför allvarlig fara eller skada för annan, får han kastreras enligt denna lag, såvida han samtyckt därtill. Detsamma gäller om någon på grund av könsdriftens abnorma riktning eller styrka åsamkas svårt själsligt lidande eller annan allvarlig olägenhet. Denna lag äger inte tillämpning i fråga om ingrepp i könsorganen som är påkallat av kroppslig sjukdom eller som görs efter tillstånd enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Lag (1993:1286).
2 § Saknar någon på grund av rubbad själsverksamhet förmåga att lämna giltigt samtycke till kastrering, må han kastreras, oaktat sådant samtycke ej föreligger.
3 § Ej må någon kastreras innan han fyllt tjugutre år, med mindre synnerliga skäl därtill äro.
4 § Kastrering får, om ej nedan annorlunda stadgas, företas endast efter tillstånd av socialstyrelsen. Sådant tillstånd får inte lämnas för någon, såvida inte tillfälle att yttra sig, där så kan ske, har beretts, om han är underårig den som har vårdnaden om honom, om han är gift hans make samt om han är intagen på allmän anstalt dennas läkare och föreståndare.
På den som har fyllt tjugotre år och är i stånd att lämna giltigt samtycke får kastrering enligt 1 § andra stycket företagas utan socialstyrelsens tillstånd, om den läkare som utför ingreppet samt någon annan läkare i den tjänsteställning regeringen föreskriver, i skriftligt utlåtande, med angivande av grunden för åtgärden på heder och samvete har förklarat förutsättningarna för densamma föreligga. Vad nu sagts skall dock ej gälla den som är intagen i kriminalvårdsanstalt, häkte eller hem som avses i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall eller som är intagen på vårdinrättning med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Vid prövning som avses i andra stycket skall i tillämpliga delar iakttagas vad i första stycket andra punkten stadgas. Lag (1991:1956).
5 § Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra kastrering. Åtgärden skall ske på sjukhus eller på annan vårdinrättning som socialstyrelsen godkänner. Lag (1982:766).
6 § Den som har tagit befattning med kastrering eller med ärende angående sådan åtgärd får inte obehörigen röja vad som därvid har förekommit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:402).
7 § Socialstyrelsens beslut i ärende om kastrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:9).
8 § Den som verkställer kastrering i strid med denna lag eller som mot bättre vetande till myndighet eller läkare avger osann utsaga i ärende angående kastrering, döms, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1991:262).
9 § I mål och ärenden angående kastrering när giltigt samtycke till åtgärden saknas skall offentligt biträde förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas. Lag (1996:1625).
10 § har upphävts genom lag (1975:692).
Övergångsregler
Övergångsbestämmelser
1971:588
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre betstämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
1995:9
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Alltså.. Såvitt vi kan se är den här lagen fullt giltig idag. I landet som ju lovade dyrt och heligt att detta tillhörde en förgången tid och att det aldrig skulle hända igen. Men lagen som möjliggör det finns trots det kvar. Ett förbiseende, eller...?
En sak tror jag att jag kan lova er: sista ordet är verkligen inte sagt i den här frågan ännu. Watch this space..
Lite mer hittar du hos grupparbetarna Amanda och Jens.
Update:
Immanuel har snappat upp det också, och Seved tycker att det åtminstone är värt lite uppmärksamhet...
Texten ligger även hos Liberati och Svart Måndag.
Och det här var väl intressant?
